I helgen var jag, som ni inbitna läsare vet, i Oslo - Norge. Jag hälsade på min bästa vän Nashmil och hennes fästman Hemad. De flyttade till Norge för ungefär 7 månader sedan i jobbsyfte. Nashmil tog ett jobb på Nike Norge (aaahhhh) och Hemad som börsmäklare. Det var första gången för mig i Norge, och jag måste säga att jag blev positivt överraskad! Oslo kändes som en mindre och mysigare stad om man jämför med Stockholm. Kylan gjorde att vi var mindre förtjusta i att gå ut och promenera runt i staden. Det jag såg av "Oslo city"under dagtid var genom bilrutan från baksätet på Nashmils bil.
Fredagen:
Jag kom hem till mina värdar på Oscars gate. I min ära (vill jag tro) hade Hemad bestämt sig för att skryta med sina matlagningskonster, och bjöd på basmatiris (perfekt tillagat), kyckling inlindad i serranoskinka, pesto, vitlök och som han uttryckte det "en massa andra ingredienser". Detta serverades med en sås de Paris och grönsaker.
Jag blev glatt överraskad av att Nashmil styrt upp ett "förspel" (förfest på norska) med ett par kollegor samt en vän till en av dem. Efter några glas vin och en whiskey on the rocks var alla mycket trevliga och sociala, och vi bestämde oss för att gå till en bar i närheten som heter Noblis. Där verkade alla andra också ha förspelat med vin och whiskey, för de var också på bästa humör! Jag trivdes i sällskapet, och njöt av att bara titta runt och leka arga leken, vilken jag för övrigt sög på. Men när man har ett leende som mitt, så vill man inte gärna dölja det!Efter drygt en timma på detta okända ställe så märkte vi att Hemad hade smitit hem. Han va "trött" fick vi som ursäkt sen. Vi kände att vi gjort vårt, och begav oss hem.
Lördagen:
Vaknade med en smärre baksmälla. Frukost serverades i den stora salen (köket), och den bestod av allt jag kunde önska mig... minus den bruna osten då. Den kunde jag ha levt utan.
Planen var att vakna tidigt, åka skidor i Tryvann och sedan besöka downtown Oslo till fots. Det blev inte som planerat. Vi vaknade runt 11:00 snåret och tog typ 3 timmar på oss att göra oss i ordning. Vi var ute i backen runt 14:00, och åkte i samma backe i ca 2,5 timmar. Haha, nej jag klagar inte på Tryvann's backar, men det blev lite långtråkigt att åka i samma backe om och om igen. Jag hade inte stått på ett par skidor på 15 år, och förutom att jag ramlade typ 4 ggr så gick allt bra. Nashmil och Hemad skröt med sina skidfärdigheter i tystnad (genom att inte ramla). Det som fick oss att åka hem i slutet var kylan. Det var SÅ KALLT!!!! Min halsduk frös till is, och jag tappade känseln i ansiktet. Då var det dags för en varm choklad och ett sista åk - sen hem!!
Vi drog hem, vilade lite, åt middag (ris och yoghurt), tog en sen återställare, och gav oss ut på nya äventyr. Denna gången gick vi till ett ställe som heter Bar. Köket hade hunnit stänga, så vi nöjde oss med näring i flytande form. Restaurangen övergick från mingelställe till en fullt utrustad nattklubb! Det verkade vara ett lagom "stekigt" ställe enligt norsk standard, vilket var underhållande och trevligt! Hemads kompisar som hade varit på en "glasögon och mustasch" fest innan och var på så sätt lätta att urskilja från övriga partysugna gäster. Nashmil fick bada i champagne och det var allt som allt en väldigt rolig kväll!Söndagen:
Vaknade med en smärre baksmälla... haha näe, jag skoja. Söndagen var inte så tung. Vi vaknade, och satte Nashmil i arbete. Hon hade lovat att laga en persisk maträtt som både jag och Hemad älskar - "Sellerigruta" (ja, jag vet att det stavas med ett y, men detta är det officiella namnet på maträtten ok?). Den här maträtten tog (utan att överdriva) fem timmar från att Nashmil hackade den första selleristjälken till att vi satt och åt. Vi hann alltså titta på film (ie sova), spendera tid på egen aktivitet (ie nördspel på PC'n för vissa), prata lite och titta på ett avsnitt av en hjärndöd med underhållande realityserie.
Efter maten var det dags att pack
a och dra!Helgen var grymt skön, rolig och avkopplande! Jag kommer definitivt att åka tillbaka snart. Tack för gästvänligheten - ni vet vilka ni är!! :)
Puss
