Träning inför det nya året

Idag tänkte jag åka till SATS och tina upp mitt kort. Jag har inte tränat på 2 veckor och känner att jag måste komma igång. Min lillebror frågade vad jag hade för planer, och jag talade vänligt om att jag skulle gå och bli smal! Han undrade varför jag inte gick ut och sprang med honom i Täby. Jag svarade att det gör jag gärna, men jag springer ganska sakta. Han lovade att ta hänsyn till det. Jag talade också om att jag inte kunde springa i mer än 30 minuter då jag känner mig rätt ur balans efter en mat- och spritfylld mellandagsperiod. Jag menar, igår gick hela dagen åt att repa mig efter min bästis 30-årsfest. Att springa i 30 minuter idag kändes ganska avlägset, men jag tänkte att det skulle vara en bra början på 2012 om jag kände mig i form på nyårsafton. Ja, jag är väl medveten om den korta deadlinen.Vi drog på oss våra joggingkläder, och jag kände redan efter 2 minuter att min puls var obehagligt hög.. men jag gav inte vika. Jag bestämde mig för att inte kika på klockan under hela rundan, utan jag sprang bara på tills jag kände att jag inte pallade mer.

Mike som springer minst 20 meter framför mig under HELA rundan.

Jag som försöker jaga ikapp Mike... helt slut.

När jag började misstänka att vi sprungit i mer än 30 minuter så bröt jag mitt löfte om att inte titta på klockan, och såg då till min förskräckelse att det gått 45 minuter! Jag tänkte först i ren protest sluta jogga, och börja gå istället, men insåg då att jag hade lite krut kvar, så jag fortsatte.


Jag kom hem 15 minuter senare, och hade då sprungit i 1 timma (bildbevis ovan). Känslorna var blandade. Jag ville både jubla och drämma till min bror för jag kände mig lurad. Nu känns det ju bra, men höften är inte riktigt som den ska... hehe. Börjar bli gammal.